Vad orsakar åderbråck? Åderbråck bildas när venklaffarna som normalt pumpar blod mot hjärtat försvagas eller skadas. Detta leder till blodansamling och att venerna vidgas och blir slingriga. Vanliga riskfaktorer är stigande ålder, ärftlighet, graviditet, övervikt och yrken som kräver långvarigt stående eller sittande. Hormonella förändringar och tidigare inflammation i venerna kan också bidra. Att känna till dessa bakomliggande orsaker hjälper när man väljer lämplig behandling.

Symtom i benen och när du bör söka hjälp Besvären varierar från rena kosmetiska störningar till uttalade smärtor och funktionsnedsättning. Typiska symtom är tyngdkänsla, trötthetskänsla i benen, svullnad, nattliga krampanfall och synliga blåaktiga eller slingrande vener. Om huden blir tunn, missfärgas eller om sår (ofta kring ankeln) uppstår bör du söka vård. Akuta fall som kräver omedelbar kontakt med vården är plötslig svår smärta, kraftig svullnad eller blödning från en brusten ven.

Hur undersöks åderbråck? Utredningen börjar vanligtvis med en sjukdomshistoria och en klinisk undersökning. För att exakt kartlägga venflödet och se vilka kärl som är drabbade används ofta duplex‑ultraljud. Denna bildgivande metod visar reflux och vilka venstrukturer som är påverkade, vilket är avgörande för behandlingsvalet. Undersökningen utförs ofta av en kärlkirurg eller en specialist i vaskulär medicin och kan samordnas med lokala vårdenheter.

Vilka behandlingsalternativ finns? Val av behandling baseras på symtomens svårighetsgrad och vilka vener som är påverkade. Alternativen sträcker sig från konservativa åtgärder till kirurgiska och minimalt invasiva ingrepp.

Konservativa åtgärder För lindriga besvär rekommenderas ofta icke‑invasiva åtgärder: användning av kompressionsstrumpor, viktkontroll, regelbunden fysisk aktivitet och att undvika långvarigt stående eller sittande. Dessa åtgärder minskar symtom och kan förhindra försämring men gör inte att stora sjuka vener försvinner.

Skleroterapi Skleroterapi innebär injektion av ett läkemedel i mindre ytliga kärl som får dem att sluta sig. Metoden används främst för åderbråck och ådernät och kan ge gott kosmetiskt resultat. Behandlingen är oftast enkel att utföra och sker i öppenvård.

Endovenösa värmebaserade tekniker (laser och radiofrekvens) Endovenös laserablation och radiofrekvensablation är moderna, minimalt invasiva metoder för att stänga större ytliga vener, till exempel stora safena. En tunn fiber eller kateter förs in i venen och värme appliceras för att försegla kärlet. Fördelarna är att ingreppen ofta kan göras i lokalbedövning, ger kort återhämtningstid och lämnar små ärr. Efteråt rekommenderas ofta att man promenerar och bär kompressionsstrumpor under en viss tid.

Kirurgi I vissa fall behövs traditionell kirurgi, till exempel vid mycket stora eller komplicerade åderbråck eller när andra metoder varit otillräckliga. Kirurgiska ingrepp utförs under planering efter noggrann bedömning av venanatomin.

Risker och biverkningar Alla behandlingar innebär vissa risker. Efter endovenösa ingrepp eller skleroterapi kan man få blåmärken, temporära känselstörningar i huden eller inflammation i ytliga vener. Sällsynta men allvarligare komplikationer innefattar djup ventrombos (DVT). Din vårdgivare informerar om risker och vad som gäller för just din situation.

När specialistkontakt behövs Om du har uttalade symtom, förändrad hudton runt ankeln, öppna sår eller misstanke om komplikationer bör du utredas av en specialist i kärlsjukdomar. En noggrann medicinsk bedömning med duplex‑ultraljud ger underlag för att välja mellan konservativ vård, skleroterapi, endovenös behandling eller kirurgi.

Sammanfattning Valet av behandling för åderbråck beror på individuella faktorer: symtomens svårighetsgrad, venanatomin och patientens önskemål. Moderna endovenösa tekniker som laser och radiofrekvens erbjuder effektiva, skonsamma alternativ med kort återhämtningstid, medan konservativa metoder kan lindra symtom och bromsa utvecklingen. Rådgör alltid med kvalificerad vårdpersonal för personligt anpassade råd och behandling. Denna artikel är endast informativ och ersätter inte medicinsk rådgivning.