Vener: Vad orsakar åderbråck?

Åderbråck uppstår när venklaffarna som normalt leder blodet mot hjärtat blir svaga eller skadade. Resultatet blir blodstagnation och utvidgade, slingrande vener. Riskfaktorer är ålder, ärftlighet, graviditet, övervikt och arbete som innebär långvarigt stående eller sittande. Hormonella förändringar och tidig veninflammation kan också spela in. Att förstå bakomliggande orsaker hjälper vid val av rätt behandlingsstrategi.

Ben: Symptom i benen och när söka hjälp

Symptom i benen vid åderbråck kan variera från estetiska besvär till tydlig smärta. Vanliga tecken är tyngdkänsla, trötthetskänsla, svullnad, nattliga krampanfall och synliga, blåfärgade vener. Om huden blir tunn, missfärgad eller om sår uppstår bakom ankeln är det viktigt att söka vård. Akuta situationer är plötslig smärta, kraftig svullnad eller blödningar från en brusten ven.

Medicinsk bedömning: hur utreds åderbråck?

En grundlig medicinsk bedömning börjar med anamnes och klinisk undersökning. Vanligtvis används duplex-ultraljud för att kartlägga venflödet och identifiera vilka kärl som är påverkade. Utredningen avgör graden av veninsufficiens och vilken behandling som är lämplig. I många fall görs detta av en kärlkirurg eller en specialist inom vaskulär medicin, och utredningen kan samordnas med lokala tjänster i ditt område.

Behandling: vilka alternativ finns?

Behandling väljs utifrån symptomens svårighetsgrad och vilka vener som är påverkade. För lindriga besvär rekommenderas ofta konservativa åtgärder: kompressionsstrumpor, viktkontroll, regelbunden motion och att undvika långvarigt stående. För mer uttalade problem finns kirurgiska och minimalt invasiva metoder. Skleroterapi (injektion av läkemedel som stänger små kärl), radiofrekvensablation och endovenös laser är exempel på moderna alternativ utförda oftast under lokalbedövning och dagkirurgiskt.

Laser: när används laserbehandling?

Endovenös laserablation är en vanlig metod för att stänga större ytliga vener, exempelvis stora safena. En tunn fiber för in i venen och värme appliceras för att försluta kärlet. Fördelen är kort återhämtningstid, mindre ärrbildning och god långtidseffekt i många studier. Som med alla ingrepp finns risker: blåmärken, känselstörningar i huden, inflammation i ytliga vener eller i sällsynta fall blodpropp i djupa vener. Efteråt rekommenderas ofta gångträning och användning av kompressionsstrumpor i en tidsperiod.

Denna artikel är endast i informationssyfte och bör inte betraktas som medicinsk rådgivning. Konsultera en kvalificerad vårdpersonal för personliga råd och behandling.

Avslutningsvis är valet av behandling för åderbråck beroende av individuella faktorer: symtom, venanatomi och patientens önskemål. En noggrann medicinsk bedömning ger underlag för att välja mellan konservativ vård, skleroterapi, värmebaserade metoder eller kirurgi. Rätt behandling kan minska symptom och förbättra livskvaliteten utan onödiga ingrepp.