Denna artikel är enbart för informationsändamål och bör inte betraktas som medicinsk rådgivning. Vänligen kontakta en kvalificerad vårdpersonal för personlig vägledning och behandling.

Led — Vad händer i leden vid artros?

Artros innebär att ledens brosk gradvis bryts ner vilket kan förändra ledytans form och leda till sekundära förändringar i benet, såsom benpålagringar. I tidiga skeden kan inflammatoriska processer i synovialmembranet bidra till svullnad och obehag. Förlust av brosk minskar stötdämpningen mellan benen och kan ge ökad mekanisk belastning, vilket i sin tur skapar en ond cirkel med mer smärta och nedsatt funktion. Att förstå dessa mekanismer hjälper till att välja rätt åtgärder för att bromsa förloppet och lindra symtom.

Smärta — Hur hanteras smärtan?

Smärtan vid artros kan vara både mekanisk och inflammatorisk. I första hand rekommenderas icke-farmakologiska metoder som viktreduktion vid övervikt, sjukgymnastik och anpassad träning för att minska belastning och stärka muskler runt leden. Vid behov kan läkare rekommendera receptfria eller receptbelagda smärtstillande läkemedel som paracetamol eller icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel under kontrollerade former. Lokala läkemedel som kräm eller plåster kan användas för begränsad lindring. Injektioner med kortison eller hyaluronsyra kan övervägas i vissa fall efter bedömning.

Terapi — Vilka terapier hjälper mot artros?

Fysioterapi och strukturerad träning är hörnstenar i behandlingen och har god dokumentation för att förbättra rörlighet och minska smärta. Exempel är styrketräning för de omgivande musklerna, balansövningar och lågintensiv konditionsträning som simning eller cykling. Hjälpmedel som inlägg, ortoser eller gånghjälpmedel kan avlasta drabbade leder. Kirurgiska alternativ, såsom ledprotes, kan bli aktuella vid svår, funktionsnedsättande artros när konservativ behandling inte räcker. Vissa kompletterande metoder prövas i forskningen, men det är viktigt att välja terapier med god evidens och diskutera för- och nackdelar med vårdgivare.

Läkare — När ska du söka läkare?

Sök vård om smärtan begränsar dagliga aktiviteter, om du upplever uttalad svullnad, värmeökning över leden, felställning eller om smärtan inte förbättras efter egenvårdsåtgärder. En läkare gör en klinisk bedömning, tar anamnes och utför status samt kan beställa röntgen eller andra undersökningar för att bekräfta diagnos och utesluta andra orsaker. Efter bedömning kan läkaren ge en individuell behandlingsplan, inkludera remiss till fysioterapeut eller ortoped och följa upp effekter av medicinsk behandling.

Vårdtagare — Vad kan den som har artros göra själv?

Den som lever med artros kan göra mycket själv för att förbättra symptom: hålla en hälsosam vikt, regelbundet utföra rekommenderade övningar, använda värme eller kyla vid behov och anpassa vardagsrutiner för att minska onödig belastning. Att föra dagbok över smärta och aktivitet hjälper vid samtal med vårdpersonal. Utbildning om sjukdomen och deltagande i riktade träningsprogram brukar ge bättre långsiktiga resultat än enbart kortsiktig smärtlindring. God sömn, rökstopp och näringsriktig kost bidrar också till bättre återhämtning och allmänt välbefinnande.

Artros är ofta en kronisk åkomma, men korrekt kombination av egenvård, fysioterapi och medicinsk behandling kan ge betydande symptomlindring och förbättrad funktion. Tidig kontakt med vård för riktlinjer och bedömning hjälper till att skräddarsy åtgärder efter individuella behov, så att vardagen blir mindre präglad av stelhet och smärta.